Reglerna gäller mikrobiologiska risker. Sådana finns i princip överallt. t.ex. smittämnen i sjukvårdsarbete, smittämnen vid arbete med biologiska prover i laboratorier, hantering av smittförande avfall, mikroorganismer som sprids i "sjuka hus" mm.

Mikrobiologiska ämnen som kan medföra ohälsa benämns i föreskriften "Biologiska agens" och definieras på fölande sätt:

De huvudkrav som föreskriften ställer på arbetsgivare är att en riskbedömning skall göras i syfte att bedöma om det i verksamheten finns biologiska agens som som kan orsaka hälsoskadlig exponering.

Riskbedömningen skall ske i enlighet med förfarandet i föreskriftens bilaga 1 för att så långt möjligt kunna identifiera alla mikrobiologiska arbetsmiljörisker och bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas.

Om riskbedömningen visar att det finns risker skall lämpliga åtgärder vidtas. Dessa kan vara särskild ventilation, personlig skyddsutrustning, vaccination, information/ instruktioner mm.

I föreskriftens § 20 påpekas särskilt att gravida, som har underrättat arbetsgivaren om att hon är gravid, inte får sysselsättas i arbete där hon riskerar att exponeras för rubella eller toxoplasma, om en bedömning enligt 2 § i AFS 1994:32 om gravida och ammande arbetstagare har visat att exponeringen innebär risk för skadlig inverkan på graviditeten eller för annan ohälsa.

Arbetsgivaren skall föra register över de arbetstagare som kan ha exponerats för smittämnen i riskklasserna 3 eller 4 enligt kriterierna i en tabell i föreskriften.