Kort sammanfattning AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd

Första hjälpenåtgärder definieras i föreskriften som de hjälpåtgärder som vid olycksfall och akut sjukdom omedelbart måste vidtas på plats för att återställa och upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner och få den skadade eller sjuke så snabbt som möjligt under medicinsk vård. 
     I praktiken handlar det om åtgärder som utbildning av personal i "Förstahjälpen" och hjärt-lungräddning, utrustning för att lindra/ förebygga skada tex. förbandsutrustning, ögonduschar/nödduschar samt rutiner som skall gälla vid skada eller sjukdom.

Krisstöd handlar om det psykiska och sociala omhändertagande som behöver vidtas i samband med olyckor, våld/hot och andra akuta krissituationer som kan uppstå på arbetsplatsen

På arbetsgivaren ställs generellt kravet att första hjälpen och krisstöd skall planeras, ordnas och följas upp med utgångspunkt från en riskbedömning. Riskbedömningen skall förutom olycksfallsrisken även väga in andra risker som tex. hot/våld, förekomst av livshotande sjukdomar bland personalen (diabetes, epilepsi och allergi) mm. Utifrån riskbedömningen skall arbetsgivaren sedan dimensionera första hjälpen och krisstöd på arbetsplatsen.

På arbetsplatsen skall finnas anslag med uppgift om

• var utrustning för första hjälpen finns,

• vilka personer som kan ge första hjälpen,
• telefonnummer till utryckningsfordon och taxi samt
• adress och om det behövs färdbeskrivning till arbetsstället

Kravet på att det skall finnas personer på arbetsplatsen som kan ge första hjälpen gäller generellt alla arbetsplatser. Hur många personer som skall ha utbildningen är beror på olycksfallsrisker, antal anställda, skiftlagsuppdelning, avstånd till sjukvårdsresurser mm. 

Utbildning i första hjälpen och hjärt-lungräddning kan fås genom Företagshälsan.

Utrustning för första hjälpen skall finnas på varje arbetsplats anpassad efter riskerna i verksamheten.

Där kemiska ämnen och produkter används som kan ge ögonskada vid stänk skall särskild ögondusch finnas. Starkt alkaliska och sura kemiska ämnen och produkter (märkta med frätsymbol) kräver minst 15 minuters spoltid. Ögonduschen skall där sådana kemikalier används klara 15 minuters spolning. Dessutom skall vattnet vara rumstempererat dvs mellan 20 - 30 ˚C. Vattentemperaturen får inte bli över 30 ˚C bland annat p.g.a. att för varmt vatten kan påskyndar den kemiska reaktionen och förvärra skadan. Därför måste en ögondusch vara utrustad med en tillförlitlig temperaturvakt. En vanlig termostatventil är inte en godkänd temperaturvakt. Till vattenledning ansluten ögondusch skall kontrolleras regelbundet och dokumenteras minst en gång varje halvår.

Som alternativ till ögonspolanordning monterad direkt på vattenledning finns s.k. ögonduschflaskor med koksaltlösning. Dessa bör väljas endast om det inte går att ansluta ha en fast ansluten ögondusch. 

Där det finns risk för översköljning med ämne som kan skada hudeneller lätt tas upp genom denna samt där risk för brännskada finns skall nöddusch finnas i nära anslutning till arbetsplatsen. Nödduschens funktion skall kontrolleras regelbundet. Detta skall dokumenteras minst en gång varje halvår.

I föreskriften påpekas att arbetsgivare skall se till att chefer och arbetsledare har tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt sätt. I kommentarerna till föreskriftens § 7 (sid 14) finns närmare specificerat vilka kunskaper som avses.