 |
Kort sammanfattning
AFS 1990: 11 Arbete med försöksdjur
|
Dessa föreskrifter gäller arbete
med försöksdjur. Föreskrifterna gäller även arbetet sammanhängande
verksamhet såsom diskning, städning, drift och underhåll av lokaler,
inredning och utrustning samt öppen hantering av foder, strö och annat
material som behövs för arbetet.
I Sverige används omkring 500 000 försöksdjur varje
år. Mer än 400 000 utgörs av råttor och möss. Därtill kommer drygt
20 000 marsvin och 11-12 000 kaniner samt mellan 400 och 1 000 av vardera
katt, hund och apa. Försöksdjuren används bl a inom forskning och
utbildning, vid läkemedelskontroll och vaccintillverkning. För dessa
ändamål förekommer uppfödning av försöksdjur.
Ungefär 6 000 personer på ett hundratal arbetsplatser arbetar med
försöksdjur. Dessa arbetstagare utsätts för flera olika
arbetsmiljörisker. Det är väl dokumenterat att de kan bli allergiska
mot de djur de arbetar med. Vissa försöksdjur tycks vara mer
allergiframkallande än andra. Allergin kan t ex orsakas av ämnen som
finns i urinen hos framför allt råtta. När urinen torkar in i
bäddmaterialet kan även damm därifrån ge allergibesvär.
Allergiproblem kan även uppstå vid kontakt med djurepitel eller med
strö och bäddmaterial som sådant eller med kvalster som finns hos
djuren och behöver då inte ha samband med djurarten.
Arbete med djur, som utgör smitt- eller allergirisk, bör helst ske
invid specialutformat punktutsug, i dragbänk, dragskåp eller liknande.
Exempel på sådana arbetsuppgifter är tömning av strö och
bäddmaterial samt olika manipulationer med djuren.
Undantagsvis kan försöksdjur vara smittade med zoonoser, det vill
säga infektioner som kan spridas mellan djur och människa. När det
finns en inte obetydlig risk för överföring av infektioner från djur
till människa, bör hälsokontroll av djuren ske med avseende på dessa
zoonoser. Veterinärmedicinsk expertis kan ge råd om vilka smittämnen
och vilken diagnostik som är aktuell i det enskilda fallet.
För att minska risken att få in zoonoser bland djuren bör
djuranläggningarna konstrueras gnagarsäkra så att inte vilda gnagare
kan ta sig in i dem. Likaså kan ett program för bekämpning av insekter
och andra skadedjur behövas.
Vid planering av lokaler, inredning och utrustning samt vid val av
exempelvis förpackningsstorlek av bäddmaterial och foder är det viktigt
att beakta risken för skador orsakade av tunga lyft och felaktiga
arbetsställningar, se arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om
arbetsställningar och arbetsrörelser (AFS 1983:6).
I djurrum är burarna ofta placerade i ställningar på hjul. Om golvet
lutar kan ställningen vid förflyttning komma i okontrollerad rullning.
Detta bör beaktas vid utförande av golv. En möjlighet är också att
använda ställningar med låsbara hjul.
Länk till Arbetsmiljöverkets hemsida med föreskriften i fulltext
(pdf-format) |