Kort sammanfattning AFS 1990: 11 Arbete med försöksdjur

Dessa föreskrifter gäller arbete med försöksdjur. Föreskrifterna gäller även arbetet sammanhängande verksamhet såsom diskning, städning, drift och underhåll av lokaler, inredning och utrustning samt öppen hantering av foder, strö och annat material som behövs för arbetet.

I Sverige används omkring 500 000 försöksdjur varje år. Mer än 400 000 utgörs av råttor och möss. Därtill kommer drygt 20 000 marsvin och 11-12 000 kaniner samt mellan 400 och 1 000 av vardera katt, hund och apa. Försöksdjuren används bl a inom forskning och utbildning, vid läkemedelskontroll och vaccintillverkning. För dessa ändamål förekommer uppfödning av försöksdjur.

Ungefär 6 000 personer på ett hundratal arbetsplatser arbetar med försöksdjur. Dessa arbetstagare utsätts för flera olika arbetsmiljörisker. Det är väl dokumenterat att de kan bli allergiska mot de djur de arbetar med. Vissa försöksdjur tycks vara mer allergiframkallande än andra. Allergin kan t ex orsakas av ämnen som finns i urinen hos framför allt råtta. När urinen torkar in i bäddmaterialet kan även damm därifrån ge allergibesvär.

Allergiproblem kan även uppstå vid kontakt med djurepitel eller med strö och bäddmaterial som sådant eller med kvalster som finns hos djuren och behöver då inte ha samband med djurarten.

Arbete med djur, som utgör smitt- eller allergirisk, bör helst ske invid specialutformat punktutsug, i dragbänk, dragskåp eller liknande. Exempel på sådana arbetsuppgifter är tömning av strö och bäddmaterial samt olika manipulationer med djuren.

Undantagsvis kan försöksdjur vara smittade med zoonoser, det vill säga infektioner som kan spridas mellan djur och människa. När det finns en inte obetydlig risk för överföring av infektioner från djur till människa, bör hälsokontroll av djuren ske med avseende på dessa zoonoser. Veterinärmedicinsk expertis kan ge råd om vilka smittämnen och vilken diagnostik som är aktuell i det enskilda fallet.

För att minska risken att få in zoonoser bland djuren bör djuranläggningarna konstrueras gnagarsäkra så att inte vilda gnagare kan ta sig in i dem. Likaså kan ett program för bekämpning av insekter och andra skadedjur behövas.

Vid planering av lokaler, inredning och utrustning samt vid val av exempelvis förpackningsstorlek av bäddmaterial och foder är det viktigt att beakta risken för skador orsakade av tunga lyft och felaktiga arbetsställningar, se arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsställningar och arbetsrörelser (AFS 1983:6).

I djurrum är burarna ofta placerade i ställningar på hjul. Om golvet lutar kan ställningen vid förflyttning komma i okontrollerad rullning. Detta bör beaktas vid utförande av golv. En möjlighet är också att använda ställningar med låsbara hjul.

Länk till Arbetsmiljöverkets hemsida med föreskriften i fulltext (pdf-format)